Tyvärr är den inte alls i bra skick. Redan själva boningshuset var rejält vanskött då vi flyttade hit, och gårdsbyggnaden är naturligtvis sju resor värre.
Största problemet är att vår tomt är rätt lerig. Det gjutna golvet i längan har sakta men säkert sjunkig ner i leran och ligger idag 15 - 15 cm under gräsmattans nivå. Inte bra. När vi tömde en av bodarna var jag tvungen att mocka ut de trätrallar som var ställda i det lägst belägna hörnet. De var för ruttna för att man skulle kunna lyfta ut dem.
Vi har alltså satt mycket tid på att ge träkonstruktionerna en chans att torka i stället för att ruttna bort. Det betyder bland annat måla, måla, måla.
Men kika vilket resultat! Det här är nederdelen av bakdörren.
Och så insåg vi att vår stege är lite, lite för kort, vi når inte ända upp till taket. Men skillnaden målfärg gör är verkligen påtaglig. Bara kantbrädorna blir vitmålade kommer det att se (nästan) nytt ut...
Och så har vi bytt färg runt fönster och på dörrar, så att vi numera använder samma gröna nyans som också finns på boningshuset. Ett stilbrott i sig (morfar skulle aldrig ha gått med på att den färgen använts på hans bodlänga) men jag tycker det blev riktigt snyggt.
Nu har vi fyllt upp de lägsta delarna med grus, så att grejerna man lägger in inte ruttnar. Dags att börja inreda!
---------------
Läs även andra bloggares åsikter om gårdsbyggnad, renovering, målfärg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar