Jag tittar ut genom det smutsiga fönstret på jobbet. Alla fönster på jobbet är smutsiga. Enligt vår förman har vårt jobb inte råd att tvätta fönstren alla år. I somras var helt tydligt ett år då det inte fanns några extra resurser, så nu är det inte längre helt tydlig utsikt.
Men den lilla utsikt som finns kvar, den går inte av för hackor. Efter alltför kallt väder alltför länge (och jag är gravallvarlig på den här punkten, vi har tillbringat helgen med att tina upp vatten- och avloppsrör i vårt gamla hus - det har varit FÖR KALLT, det var inte längre en fråga om att klä sig ordentligt) ser jag en strålande sol utanför fönstret, kombinerat med gnistrande vit snö och till och med lite takdropp.
I dag älskar jag vintern. Det är så fint där ute att det nästan gör ont. Jag älskar rimfrost också. Vi har haft mycket av den varan också, men den har försvunnit under dagen. Men takdropp, det slår allt det mesta. En sån underbar känsla av förväntan, och ändå vet jag att det bästa av vintern ligger framför mig.
Nu gäller det bara att hitta på en orsak att gå lite tidigare från jobbet, att slippa den smutsiga hinna som fönstren utgör och att ge sig ut i det underbara vinterljuset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar