Jag står ute i trädgårdslandet och försöker skapa lite ordning i kaoset.
(Som att ordna tillräckligt med bar mark mitt i allt ogräs för att kunna så en ny rad ruccola - den gamla börjar bli övervuxen...)
Jag hör ett propellerplan som verkar surra omkring rakt ovanför mig. Jag försöker få syn på det, kisar bakom mina solglasögon och skuggar solen med handen.
Jag söker och söker.
Det enda som jag får syn på är mängder av svalor och måsar, som svävar runt där uppe i skyn utan att åstadkomma minsta surr.
Och jag inser att ja, nu känns det verkligen som sommar.
Underbart!
(Och storsint som jag är kommer jag att totalt ignorera de eländiga bromsarna som tuggar på min rygg...)
------
Läs även andra bloggares åsikter om sommar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar